Bernhard Crusell (1775−1838)

Frithiof går i landsflykt, Declamation och Sång [Frithiof goes into exile, Recitation and song]
(nr 5 ur Tio Sånger ur Frithiofs Saga satta i Musik och tillegnade Frithiofs Skald af B. Crusell [no. 5 from Ten songs from Frithiof’s Saga set to music and dedicated to Frithiof’s Poet by B. Crusell])

Print
  • Year of composition: 1826?
  • Work category: Voice and piano
  • Text author: Esaias Tegnér (1782-1846)
  • Dedication: Esaias Tegnér
  • Duration: Approx. 1-5 min

Examples of printed editions

• Lithograph by C. Müller, Stockholm (1826, according to an annotation in pencil)
• Elkan & Schildknecht, E & S 897, published in 1882 (referring to the extended edition ’Tolf Sånger ur Frithiofs Saga satta i musik och tillegnade Frithiofs skald af B. Crusell’ [Twelve songs from Frithiof’s Saga, set to music and dedicated to Frithiof’s poet by B. Crusell]; in that edition, this song bears no. 6)
• Hans Ahlborg Musik (copy of Elkan & Schildknecht’s edition, copied in 2008)

Location for score and part material

Musik- och teaterbiblioteket

Description of work

Introduzione: Andante grave E minor 4/4 (C) 15 bars
(’Efter Riturnellen declameras stycket utan Musik ända till stället ’som kallbräckt klinga de åror springa.’ – hvarefter följer’ [After the Ritornello the poem is to be recited without music until the line ’som kallbräckt klinga de åror springa.’, after which the music continues]):
Allegretto C major 4/4 (C) 14 bars, Andante sostenuto E major 3/4 2 bars/:20 bars:/, Sista versen E minor 4/4 (C) 29 bars, Andante sostenuto 4 bars, E major 3/4 13 bars, in total 97 bars


Libretto/text

Frithiof går i landsflykt

[Recitation until this verse]

Heimskringlas panna,
Du helga Nord!
Jag får ej stanna
uppå din jord.
Från dig att stamma
jag yfs med skäl.
Nu, hjelteamma,
Farväl, farväl!

Farväl du höga
Valhallastol,
Du nattens öga,
Midsommarsol!
Du klara himmel,
Lik hjeltens själ,
Du stjernehvimmel,
Farväl, farväl!

Farväl, I fjällar,
Der äran bor!
I runohällar
För väldig Thor!
I blåa sjöar,
Jag känt så väl,
I skär och öar,
Farväl, farväl!

Farväl i högar
Vid bölja blå,
Dem linden snögar
Sitt blomdoft på;
Men Saga dömmer
Med rättvis själ
Hvad jorden gömmer:
Farväl, farväl!

Farväl I lunder,
I gröna hus,
Jag lekt inunder
Vid bäckens sus.
I barndomsvänner,
Som ment mig väl,
Jag än Er känner:
Farväl, farväl!

Min kärlek gäckad,
Min gård är bränd,
Min ära fläckad,
I landsflykt sänd!
Från jord vi vädje
Till hafvet väl:
Men lifvets glädje,
Farväl, farväl!