Ika Peyron (1845-1922)

Aurora. Poem by Oskar Fredrik set to music for mixed choir, soli and piano by Ika

Prelude and choir
Duet and choir
Aria
Choral finale

  • Year of composition: 1895? Illustration on the front cover signedd Axel Sjöberg -95
  • Work category: Mixed choir and instruments
  • Text author: Oscar Fredrik (i.e. King Oscar II). Poem published in part 2 of Samlade skrifter, 1876.
  • Duration: Approx. 5-10 min

Solo voices/choir

Solo voices: 1 soprano, 1 alto, 1 baritone
Mixed choir, S.S.A.T.B.B

  • Location autograph: Musik- och teaterbiblioteket
  • Possible call no. and autograph comment: Gäddviken's autograph collection

Description of work

Prelude and choir: Andante E-flat major 4/4 (C)
Duet and choir: Soprano, alto. Andantino C major 2/4
Aria: Baritone. Andante cantabile F major 4/4 (C)
Choral finale: Allegro B-flat major 4/4 (C)


Libretto/text

Den första purpurgryning re'n
På österns himmel röjes,
Och fogelns morgondrill från gren
Gladt till dess möte höjes;
Ett nytändt lif är väckt,
En glädjens kalk är räckt
Nu till naturen åter.
Vid nattens barm hon nyss försänkt
I dvala låg och drömde;
I glömskans skumma våg fördränkt
Allt lif sitt anlet' gömde;
Men ljusets sak är god,
Och si, den dunkla flod
Tillbaka flyr med bäfvan.
Och snart allt högre rodnad står
På lätta morgonskyar.
Och tonen, som ur lunden går,
Sig tusenfaldt förnyar;
Ljuft klingar alltet snart.
Det blir så gladt, så klart
För ögat som i hjertat.
En hastigt flyktande minut,
Men ack hur Ijuf, Aurora!
Du sträcker huldrik spira ut.
Sig skuggorna förlora.
När dagens ljusa drott
Sjelf nalkas, du din lott
Ser utan smärta bytas.
Försvinner du väl då? O nej!
I dagens armar sluten.
Din blir en sällhet, hvilken ej
Af jordens barn är njuten;
Du troget fyllt ditt kall,
Och till belöning skall
Vid ljusets ursprung vigas.
En morgonväkt på tidens ström.
Som högre klarhet bådar,
Så är den korta ungdomsdröm,
Hvars glöd man hänryckt skådar:
O, dröm den så,
Att sist du må
Vid solens uppgång vakna!


Media files