Ture Rangström (1884−1947)

Fyra dikter - Ur Friederike Brions visor [Four poems- From Friederike Brion's songs]

Print

1. Ännu går dansen (G Fröding)
2. Den stolta Rhen (G Fröding)
3. Jag mötte en flicka (G Fröding)
4. Minnesång (E A Karlfeldt)

  • Year of composition: 1924
  • Work category: Voice and piano
  • Text author: 1-3. Gustaf Fröding (1860-1911), 4. Erik Axel Karlfeldt (1864-1931)
  • Dedication: 1-3. To Dagny Pineus, 4.To Karin Branzell
  • Duration: 7 min
  • Detailed duration: c. 7 mins

Examples of printed editions

Musikaliska konstföreningen [The Swedish Art Music Society] 1930
Levande Musikarv/Swedish Musical Heritage. Emended edition nos. 2373-2376 (2025)

  • Location autograph: Musik- och teaterbiblioteket

Literature

Helmer, Axel: Ture Rangström. Liv och verk i samspel. Stockholm 1999

Description of work

1. Ännu går dansen kring eken [(approx.) There is still dancing around the oak tree]: Allegretto semplice E minor 3/4, 31 bars
2. Den stolta Rhen, som tågar [Proud Rhine, marching]: Con moto tranquillo E major 2/2, 11 bars, A-flat major, 8 bars, E major, 14 bars, in total 33 bars
3. Jag mötte en flicka, hon bar sitt barn [I met a girl, she carried her child]: Poco lento espressivo E minor 6/8, 20 bars
4. Minnesång [Love song]: Med ridderlig bravur [(approx.) With chivalrous bravura] 1/4 [actually 3/4, 4/4 (C), 2/4], 29 bars, Largo, 11 bars, in total 40 bars

Links

Listen to the Musica Sveciae recording MSCD 629 on Spotify (login is required

Work comment

It seems that the first three songs were intended to form a coherent suite, whereas the forth song was not included until the publication in 1930

Libretto/text

1. Ännu går dansen kring eken och dansen är mig kär, men går jag själv i leken, är sorgen också där.

Och sitter jag vid väven att söka mödans fred, då kommer sorgen även och sorgen väver med.

Och vandrar jag i skogen en kväll att trösta mig, då vandrar sorgen trogen på samma tysta stig.

2. Den stolta Rhen, som tågar förbi små tysta hem, vad frågar han, vad frågar den stolte efter dem! Hans bölja speglar häcken och slår mot trappans rand och tar sin gärd av bäcken och vaggar skum i land. Av allt han ser han kastar ett vänligt återsken, men utan vila hastar till havs den stolta Rhen.

3. Jag mötte en flicka, hon bar sitt barn, hon rodnade skamset förlägen, hennes dräkt var lump, hennes namn var skarn, hennes hem var den ändlösa vägen.

Hon hade dock något att kalla för sitt, mot varandra de värmde sig varma, jag ville att flickans barn var mitt, jag ville jag vore den arma.

4. Amour, amour! Min kärlek är en lur som ropar högt på stridens dag emot ditt hjärtas mur. Amour, amour! Min kärlek är en sträng som darrar svagt och drömmande i mörkret vid din säng.

Amour, amour! Min kärlek är en fur som stöder stark på stormens berg din lyckas lugna bur. Amour, amour! Min kärlek är en ek vars virke blir ditt helgonskrin, då du är död och blek.