Otto Lindblad (1809−1864)


Jonas Otto Lindblad, born in Karlstorp parish in Jönköping County on 31 March 1809 and died in Northern Mellby parish 26 January 1864, was a composer and conductor. In 1829 he came to Lund where he became director of the singers who took the name the Lund University Male Voice Choir. In 1847 he became the parish music leader in Northern Mellby. He was elected to the Royal Swedish Academy of Music in 1857. Otto Lindblad composed a large number of solo, quartet and men’s choir songs, including ‘Längtan till landet’ (’Vintern rasat ut …’) and ‘Kungssången’.

Xylography by Evald Hansen published in Svenska Familje-Journalen 1880.


Childhood and education

Otto Lindblad grew up in a clergyman’s home in Karltorp near Vetlanda. His parents were good singers, and his father also played the violin. At age ten he went to school in Växjö. From the age of fourteen financial support from home ended and he was forced to fund his further education with work as a tutor.

In the 1820s music teaching in Växjö was in a deep slump. Lindblad went his own way and, together with several schoolmates, formed an instrumental ensemble that played music they themselves arranged. They also performed songs for men’s quartet. During the 1820s the group could often be heard in the city’s middle-class homes and at the Bishop's residence, where the poet and bishop, Esaias Tegnér resided.

Already during adolescence Lindblad became a passionate hunter and roaming in the wild was a lifestyle he engaged in throughout his life. His interest in nature and hunting was an asset in the social circles that he later built up, first in Lund beginning in 1829, and then from the late 1840s on estates in the neighborhood of North Mellby, the place where he in 1847 became the church music leader and music teacher. The nickname ”Kulan” (Bullet) that friends in Lund gave him refers to this interest – he was known as a master marksman.

Years in Lund 1829–47

Otto Lindblad began his studies in Lund in the autumn of 1829. They were financed through employment as a tutor for aristocratic families in the Lund region and a small annual allowance from a relative. His compatriots from Växjö began their studies in Lund at the same time and their music making was resumed. In addition Lindblad played in the Lund University’s Akademiska kapellet (the student orchestra) and the Musikaliska sällskapet (the Music Society) in Malmö (he was a member from 1830). His first compositions – preserved in the original hand written manuscript, Försök i tonkonsten. En och två-stämmiga sånger med piano eller violin och stycken för violin och piano, were written during these early years in Lund.

Beginning in 1832 Otto Lindblad received important musical influences from the violinist and music educator M. Lundholm, with whom he shared housing for three years. It was probably then that his decision to pursue a professional career as a musician and composer came to maturity. Reactions from Lindblad’s academic teachers were negative. The family was also deeply concerned that he delayed his academic degree. When Lindblad in 1836 took it upon himself to become the conductor of a traveling opera company, it was the last straw. His relative suspended his periodic allowance.

Otto Lindblad’s first compositions for men’s choir were probably created with some support from M. Lundholm. In 1831 Lindblad and his Växjö friends joined a singing group led by Sven Lovén, an associate professor of zoology. Lindblad soon became the leading force in the choir that began performing publically in 1833. In 1838 the choir adopted a constitution (written by Lindblad) but the name, Lunds Studentsångare (the Lund University Male Voice Choir) came about later. The choir began collaborating that same year with students in Copenhagen, which was the beginning of a student Scandinavism in which Lindblad and his choir came to play an important role. The choir from Lund made a notable appearance in Copenhagen in 1839, which led to the formation of the danska Studentersangforeningen (the Danish Student Song Society). That same year Lindblad’s songs for men’s choir started to come out in print.

In 1839 Otto Lindblad, together with his singers, began organizing public soirées in Lund and Malmö. They began with a concert and ended with dance music performed by some of the more instrumentally savvy singers. Through these soirées Lindblad managed to scrape together funds that enabled advanced music studies including harmony with, among others, conductor Carl August Krebs in Hamburg. On the boat trip home from Hamburg, he became very chilled which led to rheumatic problems that kept him bedridden for some time. Beginning in 1843 he was again fully active both as a composer and as director of the student singers. For example, he composed ‘Kungssången’ (‘Ur svenska hjärtans djup …’) for an academic ceremony held in conjunction with King Oscar's coronation in 1844. Lindblad managed in June of that year to complete his studies, having achieved a master's degree. His degree included courses in practical and theoretical philosophy as well as several science subjects.

In the spring of 1846 the choir, under the direction of Lindblad, presented concerts for the benefit of the Akademiska föreningen’s (The Lund Academic Society) planned building. Later that year Lindblad took on an extensive concert tour of Sweden with a quartet from the choir. The aim was to fundraise for the Akademiska föreningen. Their performances were met extremely positively everywhere and Lindblad was hailed as one of the country's most promising composers and conductors.

Otto Lindblad’s involvement with the student singers never brought him any remuneration. In the 1840s, he was therefore still dependent on income as a tutor and ocassional engagements as a musician. His life also included debts. Upon returning from the tour, there was a bitter battle over the reporting of the finances. Lindblad was deeply upset and left the leadership of the choir. His way out was to take the job of music leader and teacher at the church in Northern Mellby, which he began in May of 1847.

Cantor in Northern Mellby

In North Mellby Otto Lindblad formed a mixed choir – one of Sweden's earliest church choirs, and the first in the region of Skåne. He was deeply in debt and had to take on additional responsibilities by giving lessons as well as selling and tuning pianos. It was first, in the mid-1850s that his debt was low enough that he could afford to marry. His wife, Emma Andersson, was a piano teacher, and 25 years younger. After a year a daughter was born who died at about one year old.

In North Mellby Lindblad cultivated the contacts he had made during his Lund years with the gentry who owned estates in the area. He was a valued guest as both a skillful hunter and as a musician. He also maintained contact with the student singers in Lund, directed them in a couple of major events and gave soirées with some of them in Lund and Malmö. He continued to compose, but also spent time on getting his works published. His fame was now so great that publishers were eager to print his solo songs, quartets and songs for men’s choir.

Otto Lindblad fell ill in 1862 and died of a lung disease fourteen months later. During this time he wrote his memoirs, but only managed finish up to 1845.


Otto Lindblad mainly composed vocal works – with or without piano accompaniment. His oeuvre also includes some works for solo piano and for violin and piano (only extant in manuscript form). Many vocal works were printed during the period 1839−63 as well as posthumously. Several songs could be found in secondary publications, mainly in collections of choral works, long into the 1900s.

His selection of song motifs reflects the environments Lindblad came in contact with: cheerful sociable songs for the high-spirited student groups, lyrical songs that capture the moods of nature that Lindblad experienced during his hunting trips as well as patriotic and Nordic themes that fit into the Scandinavism that spread from the beginning of the 1840s. He himself wrote the texts to a few songs, but he also used the texts of contemporary Lund poets such as C.V.A. Strandberg (a.k.a. Talis Qualis), H. Sätherberg, G. Nyblæus and C.A. Hagberg.

Otto Lindblad was self-taught but ocassionally took the advice of professional musicians. In his multi-part songs, he exhibits high-quality craftsmanship with excellent voice leading. Generations of singers have experienced how easily parts can be learned, but also how Lindblad, with rhythmic finesse, sensitive harmonies and handling of the text causes the music to come alive and shimmer. Among the songs that are still part of the standard repertoire for men’s choir one finds ‘Längtan till landet’ (‘Vintern rasat ut …’), ‘Ångbåtssång’ (‘Sätt maskinen igång …’) and ‘Kungssången’ (‘Ur svenska hjärtans djup …’).

Interest in Otto Lindblad’s songs was quite significant in the second half of the 1800s. The large number of texts and short notices about Lindblad within Swedish book publishing and the press (see bibliography) testifies that the interest in his music and life story lasted for a long time. At least a couple of Lindblad’s songs are still part of the tradition-bound annual performances that Lunds studentsångare give from the university staircase at student cap ceremonies at the end of April, and the following day's concert.

Boel Lindberg © 2015
Trans. Jill Ann Johnson


Andersson, Greger: ‘Elit och allmoge sida vid sida: Musicerandet på de skånska godsen’, in: Mats Olsson, Sten Skansjö & Kerstin Sundberg (eds), Gods och bönder från högmedeltid till nutid: kontinuitet genom omvandling på Vittskövle och andra skånska gods, Lund: Nordic Academic Press, 2006, p. 227 ff., esp. 51−53.
: ‘Musik och järnväg: 1800-talets teknikutveckling återspeglad i text och ton’, in: Mattias Lundberg & Sven-Åke Selander (eds), Melos och Logos: festskrift till Folke Bohlin, Skellefteå: Artos, 2011, pp. 9−19.
Berättelse om studenttågen till Lund och Köpenhamn sommaren 1845, Uppsala: Uppsalastudenternas direktion, 1846.
Bååth-Holmberg, Cecilia
: ‘Otto Lindblad’, in: Nordisk tidskrift, 1902.
: ‘Lundagårdens sångare’, in: Från gammal tid och ny, Uppsala: Lindblad, 1916, pp. 9−84.
Bergstrand, A.
: ‘Otto Lindblads Jakt journal’, Studentsångaren i Lund: tidskrift för Lunds studentsångförening, no. 3, 1960.
Blomqvist, Ragnar
: Lunds historia, vol. 2, Nyare tiden, Lund: LiberLäromedel/Gleerup, 1978.
Bohlin, Folke
: ‘J Otto Lindblad’, Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm: Svenskt biografiskt kexikon, 1980–81, p. 276 ff.
‘När grundades Lunds studentsångförening’, in: Anders W. Mårtensson (ed.) Studentsångarna i Lund 150 år, Lund: Föreningen Gamla Lund, 1981, pp. 17−29.
‘Studenten fra Lund: om Otto Lindblad och Danmark’, in: Finn Egeland Hansen, Bo Lundgren & Folke Bohlin (eds), Festskrift Søren Sørensen, København: Dan Fog, 1990, pp. 53−69.
‘En man som inte blev director musices’, in: Greger Andersson (ed.), Spelglädje i Lundagård, Lund: Lund Univ. Press, 1996, pp. 153−4.
Bratli, Carl
: Studenter-Sangforeningen gennem 100 aar, København: Langkjær, 1939.
Danell, Eric:
Bidrag till Otto Lindblads biografin: klockaren i Mellby och Tjörnar, Sundsvall, 1941.
Carl Rupert Nyblom och Otto Lindblad: några musikaliska randanmärkningar, Sundsvall, 1944−45.
Efvergren, Carl
: Svenska tondiktare: kortfattade levnadsteckningar, Stockholm: Folkskolans barntidning, 1925.
Ehrenborg, C
.: ‘Otto Lindblad och Hofdala’, in: Studentsångaren i Lund: tidskrift för Lunds studentsångförening, 1960.
Eliæson, Åke & Tobias Norlind:
Tegnér i musiken: bibliografi och musikhistoria, Lund: Gleerup, 1946.
Feuk, Gustaf Adolf
: Otto Lindblad och hans sångare 1840−1846: biografiska anteckningar, Lund: Ph. Lindstedt, 1882.
Fog, Dan
: Dansk musikfortegnelse: en dateret katalog over trykte danske musikalier. D. 1, 1750−1854, Copenhagen: Dan Fog musikforlag, 1978.
Forslin, Alfhild
: Runeberg i musiken, Helsinki, 1958, pp. 319−320.
Gustafsson, Magnus
: ‘“Vid dessa toner träddes dansen med borgarnas hustrur, döttrar och tjänstepigor”. Något om musiklivet i Växjö i äldre tid’, in: Magnus Gustafsson & Boel Lindberg (eds), Från Sigfridesmässa till The Ark. Musiken i Växjö, Växjö: Växjö kommun & Smålands musikarkiv/Musik i Syd, 2010, pp. 269−89.
Göransson, E.
: ‘Tal till Otto Lindblads minne’, in: Norra Mellby sockenbok, Hässleholm, 1956.
Hedar, Josef
: ‘Otto Lindblads 'Hågkomster’, in: Harald Schiller (ed.), Småland, Stockholm, 1953.
Heintz, Veslemøy
: ‘Musiken och musikmarknaden: Förlag, musikhandel, instrumenttillerkning’, in: Leif Jonsson & Tegen, Martin (eds) Musik i Sverige, vol. 3, Den nationella identiteten 1810−1920, Stockholm, Fischer & Co., 1992, p. 195.
Hillerdal, Gunnar & Starfelt, Eric
: Akademiska föreningen i Lund 1830−1953 Lund: Gleerup, 1953.
Johansson, I.
: ‘Klockklang och körsång från Mellby’, Norra Skåne, 20 December 1974.
Jonsson, Göran G.
: ‘Otto Lindblad: sångaren från Karlstorp’, in: Växjö Stifts hembygdskalender, Växjö, 1994, pp. 44−56.
Jonsson, Leif:
‘Ljusets riddarvakt’. 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst, diss. in musicology, Uppsala University, 1990.
Jungskär, Mia
: Staty - Otto Lindblad: restaureringsarbeten: antikvarisk kontroll 2001: Lundagård, Lund, Lunds kommun, Skåne län, Kristianstad: Regionmuseet, 2004.
Lagerbielke, Lina
: Svenska tonsättare under nittonde århundradet, Stockhom: Wahlström & Widstrand, 1908.
Lång, Helmer:
‘Otto Lindblad som sånglärare’, Studentsångaren i Lund: tidskrift för Lunds studentsångförening, 1958.
‘Otto Lindblad. Till 150-årsminnet av hans födelse’, Studentsångaren i Lund: tidskrift för Lunds studentsångförening, 1959.
Lellky, Åke
: ‘Lindblad Otto’, in: Sohlmans musiklexikon, vol. 4. Stockholm, 1977, pp. 325−326.
Lindblad, John Michael
: En präst av gamla stammen: J.M. Lindblads levnadsminnen, Uppsala, 1928.
Lundholm, C Mathias
: Två brev från C. Mathias Lundholm till Otto Lindblad, Sundsvall, 1848.
Lundbladh, J. Th.
: ‘Studentsångföreningen’, in: Akademiska föreningen 18301911: festskrift vid invigningen av föreningens nybyggnad den 2022 oktober 1911, Lund, 1911, pp. 163−79.
Mankell, Abraham
: Musikens historia: i korta berättelser lättfattligt framställd, Örebro, 1864.
Mårtensson, Jan
: ‘Otto Lindblad: skön sångs fader’, in: Jan Mårtensson & Andrzej Ploski (eds), Lundaprofiler under tusen år, Lund: Sydsvenska dagbladet, 1999.
Möller, Bert
: Lundensisk studentsång under ett sekel, Lund: Gleerup, 1931.
‘Återfunna Lindblad-papper’, Sydsvenska Dagbladet, 1 December 1935.
Mueller, Hagbert
: ‘Tiden före 1927’ [Lunds stifts första kyrkokör för blandade röster bildad av Otto Lindblad], in: Kyrkosångens vänner inom Lunds stift 1892. Lunds stifts kyrkosångsförbund 1927, Lund: Förbundet Kyrkomusik i Lunds stift, 1977.
Nerman, Ture
: Otto Lindblad: ett sångaröde: efter självbiografiska anteckningar och gamla brev, Uppsala: Lindblad, 1930.
Nyblom, Knut
: Otto Lindblad, Stockholm: Elkan & Schildknecht, 1927.
Otto Lindblad: till Studentsångföreningens 150-års jubileum: Lunds universitetsbibliotek, 30/425/5 1981, Lund: Lund University Library, 1981.
Reimers, Gerd
: Lärdom och idyll: prästgården som bildningsmiljö, Stockholm: Natur och kultur, 1993.
Santesson, Anton B.
: I Sverige: intryck och minnen från mina ströftåg, Lund: Lindstedt, 1887.
Sätherberg, Herman
: Lefnadsminnen: Berättelser, reseintryck och sedemålningar m m. från min ungdomstid, Stockholm: Hæggström, 1896.
Sylwan, Otto
: Fyrtiotalets student: anteckningar, Stockholm, 1914.
Tarschys, Bernhard
: Ur svenska hjärtans djup ...: ett hundraårsminne, Stockholm, 1944.
Talis Qualis: studentpoeten: miljö- och idéhistoriska studier, diss., Stockholm University, 1949.
Törnblom, Folke H.
: ‘Otto Lindblad’, in: Svenska män och kvinnor, vol. 4, Stockholm: Bonnier, 1948, pp. 625−626.
Wrangel, Ewert
: En lundensisk studentkrets vid 1800-talets mitt, Lund: Föreningen Det gamla Lund, 1933.
Wrangel, Ewert
(ed.): Svenska folket genom tiderna: vårt lands kulturhistoria i skildringar och bilder, vol. 8, Karl Johans-tiden, Malmö: Allhem, 1939.


Göteborgs universitetsbibliotek, Kungliga Biblioteket Stockholm, Lunds Universitetsbibliotek, Musik- och teatermuseet Stockholm, Riksarkivet Stockholm, Musik- och teaterbiblioteket Stockholm, Stiftelsen Musikkulturens Främjande, Stockholms stadsarkiv, Växjö stadsbibliotek.
Portrait: Lunds Universitet, Uppsala universitetsbibliotek, Svenska Porträttarkivet.

Summary list of works

Chamber music, piano music, songs (solo songs, duets, trios), works for men’s quartet and/or men’s choir (Längtan till landet, Vår sång, Kungssången, Ångbåtssång, etc.).

Collected works

The following list is based on Folke Bohlin’s thorough analysis in 1981 of Otto Lindblad’s compositions in autograph and print. The analysis is presented in Bohlin’s article on Lindblad in Svenskt biografiskt lexikon the same year.

Songs for solo voice and piano
Glädje och smärta, Lund, (1839). (‘Än är jag glad’, Nygren after Ingemann; Hertha för 1840).
Three songs with piano, København, ([1846]) 1. Ögonspråket (‘Låt blicken mötande’, Tollin), 2. Morgonen, för bassröst (‘Vinden öfver blomstren far’, Sätherberg), 3 Lifdrabanten och Kung Eric, ballad (‘Gif akt! Hvem der?’, Nicander).
[Romances, First book], 5 songs, Stockholm, ([1849]). 1. Aningen (‘Ängel säg mig vem du är’, 2. Afskedet (‘Blott ett till afsked’, Sturzenbecker; for soprano, alto, tenor and bass), 3. Pepegojan (‘Vackra fågeln uti buren’), 4. Blomman och fjärilen (‘Jag såg en fjäril kring en blomma svärma’, 5. Flickhjärtats Himmel.
[Romances, Second book], 5 songs, Stockholm, ([1849]). 1. Zehyr och den gungande flickan (‘Du som där gungande sväfvar’), 2. Den första kärleken (‘Hell, amor när i hjärtat’), 3. Barcarolle (‘Ro sakta med gondolen här’, 4. Hvad? Hvar? Hur? (‘Nog vet jag hvad jag ville vara’), 5. Glädjen (‘Glädjen bida nu’).
[Romances, Third book], 4 songs, Stockholm, ([1850]). 1. Till Rosa (‘Du är lycklig, du kan sjunga’), 2. Dalen (‘Du undersköna dal, o säg’, Sätherberg), 3. Glädjen (‘Glädje bida nu’), 4. Längterskan (‘Så ej längtar efter daggens tårar’).
[Romances, Fourth book], 6 songs, Stockholm, ([1854]). 1. Septemberblomman vid Ringsjön (‘När rosorna vissna’), 2. Sjung (‘Hvarför skall man tvinga mig att sjunga’), 3. Näckrosens visa (‘Ett moderlöst barn i skogen går vall), 4. Trollhättan (‘Brusande vilda ström’), 5. Vårfågeln och blomman (‘Fåglarna kvittra’), 6. Soldatsång (‘I Sverige vårt fria, vårt härliga land’).
[Romances, Fifth book], 5 songs, Stockholm, ([1858]). 1. Förpostens sista vakt (‘Han låg ej, nej han stod’), 2. Polonäs (‘Sitt oftast hemma dyster’), 3. Den drunknade flickan (‘Hvad sökte du i badet?’), 4. Vaggvisa (‘Inte sörjer jag för barnen, de ä' små’), 5. Guvernantens klagan (‘O mon Dieu, skall jag då ständigt’).
En vandrare vid kung Oscars graf (‘Du vandringsman’, Wallmark, original text Tegnérs Mjeltsjukan,) in: Konung Oscars drapa, minnesrunor af svenska tonsättare, Stockholm, ([1859]).
[Romances, Sixth book]. 6 songs, Stockholm, ([1860]). 1. Till Emma (‘Förr var jag sorgsen i hågen’), 2. Brudberget (‘Det hände sig en gång’), 3. Mitt hem (‘mellan björk och al’), 4. Glädje och smärta (‘Än är jag glad’), 5. Det flygande frö (‘Där står en liten blomma’), 6. En moder vid sitt barns vagga (‘Somna! vyss, vyss’).
Tvenne sånger, Stockholm, ([1860−talets början]). 1. Lifdrabanten och kung Eric, ballad (‘Gif akt! hvem der?’ (Nicander), 2. Fogeln i Kongens Have (anon.).
Barnens nyårsvisa (‘Det är så friskt vid nyårstid’, Wetterbergh, original text ‘Gör lyckliga min Mor och Far’, also performable in trio; in: Linnea tidning för barn, (1862).
Barnmarsch i det gröna (‘Nu våren är kommen’, anon., possibly Lindblad), in: Linnea tidning för barn, (1862).
[Romances, Seventh book], Blad ur Carin Månsdotters Minnesbok (Wetterbergh), 4 songs, Stockholm, ([1863]). 1. Lilla Karin (‘Det stod en knekt vid kungens vakt’), 2. Järtecken (‘Konung Gösta sofver ibland de döde’), 3. En hoffest. ‘Viss glömmer kung Erik’, 4. Karins nätter (‘Kung Erik red en solskensdag’).
Huru rosen fick taggar (‘Der vigdes i lunden’, in: Linnea tidning för barn, (1863).
[Romances, Eighth book], Four songs for bass, Stockholm, ([1863]). 1. Marschroute för våren (‘Opp gamle hållkarl’), 2. Visperdalen (‘Det hviskar i den stilla dalen’), 3. Sjömansgossen (‘Hurra! öfver bölja blå’), 4. Sång till påfven (‘Vår påfve är ändå minsann’).
Minnets tempel, svanesång (‘Ditt tempel helga minne’, Lindblad, last verse for men’s choir). København, ([1869]).

Two voices and piano
På insjön (‘Gröna julle’, Afzelius, Favorit-duetter, 6th collection) Stockholm, ([1882]).

Three male voices
6 songs in P. W. Thunman, Samling af trestämmiga songs för mansröster, Stockholm, (first half of the 1850s). 1. Aftonen (‘Skogen står tyst’, Sätherberg), 2. Blomma på Helognbacken (‘Farval! du hulda engel’, anon.), 3. Dalen (‘O vore jag en dufva’, Lindeblad), 4. Erotisk fantasi (‘O! mitt bröst’, Afzelius), 5. Qvällen (‘Skönaste flicka’, anon.), 6. [Zuleimas sång] (‘Fly fogel’, Nybom, printed earlier in 4 songs for four male voices [1846].
2 arrangements of Almquist songs. 1. Björninnan (‘Kom i skogen’), 2. Engelens kallelse (‘Så sade engelen’), in: Ny samling af trestämmiga songs för mansröster. Stockholm, (1859). [A version for 3 female voices exists in facsimile after Lindblad’s autograph at Nerman 1930, p. 112 f.].

Four male voices (quartet or choir)

Sång vid ett silfverbröllop (‘När i morgonandakt’, Strandberg), København, (1839).
‘Jeg er en Skandinav’, Andersen). Hertha för 1840, Lund, (1839).
Tre quartetter, København [1839 or 1840]. 1. Längtan till landet (‘Vintern rasat ut’, Sätherberg), 2. Sång vid ett silfverbröllop (‘När i morgonandakt’, Strandberg), 3. Serenad (‘Afton huru skön’, anon.).
Vår sång (‘Glad såsom fogeln’, Sätherberg), in: Hertha för 1841. Lund, (1840).
Jägaresång (‘Halloh, Halloh, Halloh!’, Sätherberg), in: Hertha för 1841. Lund, 1840.
Fyra quartetter, Stockholm, ([1841]). 1. Naturen och hjertat (‘Hör jag forssens filda fall’, Geijer), 2. Förenings-sång på Oscarsdagen (‘Du handlar stort och skönt’, Tollin), 3. Student-serenad (‘Student om det du namnet värd’, Lindblad), 4. [Arr.] Neckens polska (‘Djupt i hafvet’, Afzelius).
Ångbåtssång (‘Sätt maskinen igång’, Lindblad), in Brage Cyclus af Nordiske Sange, København, ([1844–1845]).
Three songs, København, ([1846]). 1. Fogeljagten (‘Stilla! foglen kallar’, Lindblad); 2. Sjömannen (‘Ut på dina slätter’, Wallin), 3. Invitation till dans (‘Rundtom i festliga salen’, Sätherberg).
9 songs, København, ([1846]). 1. Hymn till konung Oscar (‘Ur svenska hjertans djup’, Strandberg), 2. Marsch (‘Ur Ossians dunkla sagoverld’, Nyblaeus), 3. Dalkarla sång (‘Jag vet ett land’, Nyblaeus), 4. Stridsbön (‘Du som verldar’, Strandberg, original text Hymn af lagerkransade [1844] ‘Åren gå och åren komma’, Hagberg), 5. Frihet och fosterland (‘Bland alla dagens strider’, Strandberg), 6. Candidats visa (‘Hela dan på lectioner’, Lindblad), 7. Serenad [Solo-quartet] (‘Silfverklara toner’, Lindblad), 8. Liten fogel (‘Till skogs en liten fogel flög’, Atterbom, a large part of the music was certainly an unintentional loan from movement 2 in Beethoven’s Sonata Pathétique), 9. From Shakespeare’s Henric VIII (‘Orpheus sjöng’, trans. Hagberg).
[Arr. by] Rosens bild (C. Reichardt), in Minne af Student-Quartetten från Lundagård. Stockholm, ([1846]).
Helsnings sång från Lundagård (‘Här, I bröder’, Andersson), Skandinavisk fan sång (also known as Skånska nationens fansång) (‘Har du sett solen’, Strandberg). København, ([1846]).
7 songs for 4 male voices, op. 3 [currently not found], København, ([1846]).
4 songs, København, ([1847]). 1. Jägaresång (‘Halloh, Halloh, Halloh’, Sätherberg), 2. Zuleimas sång (ditto), 3. Fisket (‘Invid floden sitter Hedda’, v Braun), 4. Quando conveniunt (‘Kan jag då inte få säga’, anon.).
Huzar-visa (‘En krigare nyss uti striden’, Lindblad), København, ([1848]).
4 songs, København, ([1851]). 1. Slottet vid Jätten Finns krypta (‘Nu ståndar ett slott’, Lindblad), 2. Korsarens brud (‘Vid glänsande hafvet’, Sätherberg), 3. Sångfoglarne (‘Sångfoglarne tänkte bygga’, Lindblad), 4. [Arr. by J. Ottos] Sjöröfvar sång (‘Hurra! hurra! hurra!’, trans. Lindblad).
16 songs in Odinslund and Lundagård. 1. Bevärings sång (‘När konungen befaller’, Wetterbergh), 2. Corsarens brud (‘Vid glänsande hafvet’, Sätherberg), 3. Dubbeleko på sjön (‘Den kungliga slup’, Wetterbergh), 4. Erotiskt svärmeri (‘Vill du bort?’, Lindblad), 5. Flickornas skål (‘Alla man kring bålen’, Strandberg), 6. Godt mod (‘Längre skall man icke ropa’, Strandberg), 7. Jagten (‘I purpur och guld’, Wetterbergh), 8. Lundagård (‘Fritt må stormar’, Lindblad), 9. ‘Mina gylldene ducater’, Lindblad efter Heine), 10. Naturen och hjertat (‘Hör jag forssens vilda fall’, Geijer), Serenad (‘Ren släckt är lampan’, Runeberg), Soldat sång (‘I Sverge’, Wetterbergh), Trollhättan (‘Brusande vilda ström’, Lindblad), Utmaning (‘Stålet längtar efter föda’, Strandberg), Vårsång (‘Glad såsom fogeln’, Sätherberg), Örnen och dufvan (‘En kungsörn på sin klippa’, Wetterbergh). Stockholm, (1849–1963).
Malmö jernbane sång (‘God dag! God dag!’, Lindblad). Malmö, [(1858)].
Stridsfanan (Artillerisång), ‘Raskt framåt’, Lindblad), Sång vid en väns graf (‘Snart arbetstimman är inne’, Strandberg), in 2 earlier unprinted songs in H Möller (pub.) Selected men’s quartets by Lindblad. København (1887).
[Arr.] Den bergtagna (‘Och jungfrun hon skulle’, folkvisa), [arr.] Norrländsk folkvisa (‘Så tager jag min bössa’), Svensk frihetssång (‘Söner af göthernas mandom’, Lindeblad), Sången (‘Har du betraktat’, Tegnér), in Songs for male voices 10. Stockholm, (1896).
Afskedet (‘Blott ett till afsked’, Sturzenbecker; see above, Solo voice and piano for soprano, alto, tenor and bass
: 5 songs. Stockholm, [1849)

Piano solo
IV valses pour piano [currently not found, see also manuscripts]. København, ([1865]).
Børne-haven, [10] Smaa Karakterstykke for Pianoforte op 45, books 1–2 [likely not composed by Lindblad, according to F. Bohlin, article on Lindblad in SBL] København, (ca 1873).

(Original or copies in Lund University’s library and in Kungliga Biblioteket, Copenhagen; some works are named in sources but have not been found or identified with certainty.)

I. Collections
Försök i tonkonsten. One and two-part songs with piano or pieces for violin and piano, 1830−34 (includes one and two-part songs with piano, for example Afskedet and Frithiofs frestelse (Tegnér).)
La Convalescence or Trios for violin and voice arranged or composed by Otto Lindblad, 1838? (including the following original compositions: Dialog, Skön flicka (Stagnelius), Hör luftens ande (Scott) and dansen Rundtom uti högtidssalen.)

II. Songs
For solo voice without accompaniment
Till en prest (‘I Brönnesta socken’, Lindblad).
Förtviflad kärlek (‘Flicka skall du aldrig lossa’, Sätherberg) [likely originally a duet].

For solo voice and piano
Annas sång (‘Min moder hörs mig fråga, anon.).
Carins barndom (Wetterbergh).
Det var ett par skälmar (folksong arrangement).
Kung Eriks bibel (‘Man släckt min lampa’, Wetterbergh).
Kyssen [also titled En fråga] (‘Säg mig hvad det är’, Skönbeck).
Soldatsång (‘I Sverge’, Wetterbergh).
Stafven med Frihets kokard (‘I en berså vid Seinens strand’, Tollin).
Sångens välde. ‘Hur underbart är sångens välde’, anon.).
Till Mathilda Kruse ... Feb. 1860 (‘Vill du gifta dig’, Lindblad?).

For solo voice, piano and violin
Posten, arrangement of a German melody (‘Posten kommer’, anon.).
Tre systrar (‘Tre blommor växte’, Nyblaeus).

Two male voices without accompaniment
Jagt-duette (‘Kalla på Jenny’, anon., three parts in some places).
Konung David och Satan, comic duet (‘När som David spelte’, anon.).
Till Henne [also titled Slafven] (‘Låt bli! låt bli!’, Lindblad; published in facsimile by Lund’s student association 1974).
Till Ida (‘Jag liten fogel hörde’, anon.).
Vid en målskjutning (‘Räck mig pokalen’, anon.).
Våra flickor (‘Hvad våra flickor äro fjära’, Sätherberg; published in facsimile by av Lund’s Student Singers 1974).

Two voices and piano
Frithiofs frestelse (‘Våren kommer’, Tegnér).

Three men’s voices without accompaniment
Barcaroll (‘Ro sakta med gondolen’, anon.).
Du hjertans lilla pulla (anon.).
En skål (‘Törstig, törstig’, orig. text: ‘Piper piper’).
Frid (‘Hör du ej hur lifvet ständigt’, Lindblad; re-issued in facsimile by Nerman, 1930, p. 58 f.).
Föraktad invitation (‘Kom låt oss dricka’, anon.).
[Arr. of German melody] Kom flicka lyssna (Lindblad).
Min filosofi (‘I leende dal’, Sätherberg).
Mons Veneris (‘I Veneris lund’, Sätherberg).
Morgonen (‘Vinden öfver blomstren far’, Sätherberg).
Najaden (‘Der springer en källa’, Lindblad).
Pittoresk trio (‘Fram genom salen’, Sätherberg).
Skalljagten (‘Halloh! I foglar små’, anon.).
Skarpskyttesång (‘Du jägare pressa din kula’, anon.).
Solen och hafvet (‘Trött af dagens långa färd’, Lindeblad).
Sällheten (also titled Lifvets sällhet och Lifvets gåta) (‘Nej, jag är ej i stånd’, anon.).
Vedetten (‘Bort i en skog’, von Braun).

Soprano, tenor and bass
Fogeln, blomman och källan (‘Fogel i skyn’, Sätherberg).

Four men’s voices
Dansen (‘Se kronans glans’, Stagnelius).
Den älskande (‘Solen bergas’, Runeberg).
Erotisk sång (‘Fjerran far Zefyr’, Lindblad).
Helsningssång vid studentmötet 1862 (‘Skjöndt seclerne flygte’, Hauch; Swedish version: ‘Välkommen du ynglingaskara’ by Hallbäck).
Impromptu till skalden [H.C.] Andersen (‘Lefve högt, diktarn Andersen’, Lindblad?).
Jägar chör (‘Vaken upp I foglar små’, Lindblad).
Jägaren (‘När dagen gryr’, Stagnelius).
[Cantata for the inauguration of Akad föreningen’s new building 1851:] 1. ‘Nu ståndar ett slott’, year missing), 2. Duet with choir (‘Hör hur ljufva toner klinga’, 3. (På balen), soli with choir (‘Ungdom, kärlek’, Lindblad).
Coronation cantata for H.M. King Oscar’s ascension to the throne [1844] (‘O Gud som gaf Oscar att bära’, Tollin).
Morgonen (‘Vinden öfver blomstren far’, Sätherberg).
[Arr.] Skades klagan (‘Satt i sin sal’, Afzelius).
Skandinaven (‘Ej skandinaven byta vill’, Sätherberg).
[Arr.] Skandinavisk förbundssång (på ‘motiver ur en gammal Snapphanesång’).
‘Vid ljusets helga fana’, Thomasson).
Snapphanens sång vid jernbanan (‘Nu kommer tränen’, Lindblad?).
[Snapphanens] Spådom om jernbanan (‘Det bodde en gubbe’, Lindblad?).
Snödroppen (‘Fly, fly, fly’, Sätherberg).
Sommardagen (‘Ljufva toner’, Atterbom).
Sång på Tannsjön (‘Hör på du skog’, Wetterbergh).
Sång vid en väns graf (‘Nu aftontimman är inne’, Strandberg).
Sång vid en väns graf (‘Stilla orgelljuden bäfva’, anon.).
Zoologiska jägarförbundets sång (‘Ser du solens spann’, Lindeblad).

III. Instrumental works
Piano solo
(Four of the following waltzes are likely identical to IV Valses, printed in Copenhagen [1865].)
Ihrmgards valsen.
Josephina valsen.
Mathilda Elöisabeth valsen.
Sophien Walzer.
Souvenir de Sophie Louise [Barnekow, died 1862].
La douleur et l'espérance, valse tirée d'Onslow.
Vals till lilla Emma [Lindblad’s niece; published in facsimile by Lund’s Student Singers 1973].
Vals (vid ett bondbröllop af klockaren).

Violin and piano
Andante et Polonaise.
[Arr.] A. Pelvey, Tusenskönan (La Marguerite).
[Arr.] Två svenska national-polskor, potpourri.

Works by Otto Lindblad

This is not a complete list of works. The following works are those that have been inventoried so far.

Number of works: 24